Vad är högkänslighet?

Brukar du få höra “var inte så känslig”, “tänk inte så mycket” eller “ta inte åt dig så mycket”? Då kanske du är högkänslig. Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som finns hos ca 20 procent av alla människor. Så du är inte ensam. Bara i Sverige motsvarar det ungefär 2 miljoner människor. Det är jämt fördelat mellan kvinnor och män.

Ett känsligare nervsystem

Högkänsliga personer föds med ett nervsystem som är känsligare än hos genomsnittet och en hjärna som fungerar lite annorlunda än hos andra människor. Det innebär att högkänsliga kan uppfatta information och känslor som andra inte lägger märke till. Vi reflekterar mer över allting och sorterar information på en djupare nivå. Den större medvetenheten gör att högkänsliga ofta känner starkare än andra känslomässigt. Vi är väldigt intuitiva, har en stark magkänsla och “bara vet”, utan att veta hur.

Ingen diagnos

Högkänslighet eller HSP (Highly Sensitive Person) är ingen diagnos, utan ett personlighetsdrag. Begreppet är myntat av amerikanska psykoterapeuten Elaine Aron som har bedrivit forskning kring extra känslighet i drygt 20 år. Efter många års studier och flera tusen intervjuer förstod Elaine att hon hade kommit på något helt nytt: högkänslighet är visserligen utbrett bland introverta personer, men det inte samma sak. Många introverta är inte högkänsliga. Men ca 70% av högkänsliga är introverta. Alltså är ca 30% av högkänsliga extroverta. Man kan även vara ambivert (både intro- och extrovert). Det finns även ett antal undertyper av högkänslighet. Så alla högkänsliga är inte lika. Men vi har ofta mycket gemensamt.

Många högkänsliga människor blir missförstådda och felbedömda, vilket kan få dem att känna sig “konstiga”, “onormala”, “fel” och utanför.

 

Vad kännetecknar högkänsliga?

Högkänsliga har de här grundläggande kriterierna gemensamt. Elaine Aron förklarar det med förkortningen DOES.

D – djup bearbetning

Grunden till personlighetsdraget är tendensen att på ett djupare sätt bearbeta information. Högkänsliga bearbetar allting mer. Vi relaterar och jämför det vi tar in med våra tidigare erfarenheter av andra liknande saker. Vi gör det vare sig vi är medvetna om det eller ej. När du beslutar något utan att veta hur du kom fram till det beslutet kallas det intuition. När du medvetet tar ett beslut kanske du märker att du är långsammare än andra eftersom du så noga tänker över alla alternativ. Detta är också djupt bearbetande. Forskning har visat på högre hjärnaktivitet hos högkänsliga än andra i ett speciellt område som heter insula. Det är en del av hjärnan som ständigt integrerar kunskap om inre tillstånd och emotioner, kroppsposition och yttre händelser. Det är alltså inget “fel” på oss högkänsliga, men vår hjärna fungerar på ett annat sätt än icke högkänsligas!

O –  överstimulering (overstimulation)

Att bli överstimulerad är en naturlig sidoeffekt av djup bearbetning. Om man lägger märke till varje liten sak i en situation, och situationen är komplex (många saker att komma ihåg eller hålla reda på), intensiv (mycket oväsen, oreda osv) eller håller på länge, är det inte konstigt att man blir överstimulerad fortare av all denna bearbetning. Undersökningar visar att högkänsliga lättare stressas av buller, kaotiska situationer, deadlines och att arbeta i grupper. Andra, som inte uppmärksammar så mycket, eller ens något av det du tar in, kommer inte att tröttna lika snabbt. De kanske till och med tycker det är märkligt att du reagerar som du gör.

E – emotionell mottaglighet och empati

Ett naturligt sätt för högkänsliga att få insikter om hur vi ska agera i sociala situationer är att känna empati. Empati, enligt Elaine Aron, är att veta vad en annan människa vet och känna vad den personen känner. Emotionell mottaglighet och empati är nära besläktat med djup bearbetning. Känslor talar om för oss vad vi ska uppmärksamma, lära och memorera för att klara oss i den här världen. Studier och experiment visar att högkänsliga reagerar mer på både positiva och negativa upplevelser. Högkänsliga reagerar mer på bilder med positiv värdeladdning än andra, speciellt om de haft en gynnsam uppväxt.

S – det subtila

Det är oftast det subtila som högkänsliga mest lägger märke till. De små saker som vi uppfattar men som andra missar. Det kan vara subtila ljud, dofter och detaljer. Vissa har speciellt välutvecklade sinnen, men i de flesta fall handlar inte den subtila känsligheten om att våra sinnesorgan är mer mottagliga utan om högre nivåer av tänkande och kännande. Känsligheten för det subtila är i första hand kopplat till nervsystemet och inte till sinnesorganen som man lätt kan tro. Känsligheten för det subtila förstärker ytterligare den högkänsliges medvetenhet. Vår medvetenhet om det subtila gagnar oss på en mängd olika sätt, från att helt enkelt kunna njuta av livet till att hitta strategier för hur vi ska reagera på andras icke-verbala signaler (som de kanske inte har en aning om att de ger ifrån sig) som rör deras sinnesstämning eller pålitlighet. När vi är slutkörda kan vi å andra sidan vara de som är minst medvetna om någonting, vare sig det är subtilt eller grovt.

 

Vi är olika, och olika vid olika tidpunkter

Bara för att vi är högkänsliga betyder inte det att vi alla är likadana, och fungerar på exakt samma sätt. Vi kan vara introverta, extroverta eller något mittemellan. Drygt 30 % av alla högkänsliga (oavsett om de är introverta eller extroverta) är födda med ytterligare ett temperamentsdrag som kallas sensationssökande (Sensation Seeking). I själva verket handlar det mer om att söka nya upplevelser (Novelty Seeking) än om att få adrenalinkickar och ta höga risker. Allt begär efter någonting nytt kommer alltid att stå i relation till hur mycket man är villig att riskera. Högkänsliga personer kan ta risker, men då är dessa i regel högst välkalkylerade och chansen att vinna är hög. Sensationssökarens värsta fiende är att bli uttråkad!

DOES är en bra generell riktlinje för att kunna förstå högkänslighet, men den är inte ofelbar. Det är inte säkert att vi alltid reflekterar över vårt beteende eller lägger märke till subtila saker. Ibland kanske till och med icke-högkänsliga personer lägger märke till mer än vi gör. Människor har olika personlighetsdrag, olika bakgrundshistorier, uppväxtförhållanden, och är helt enkelt olika. Känsligheten kan också variera under olika perioder i livet, och även bero på dagsformen.

 

Uppmärksamma hjortar

Både högkänsliga och icke-högkänsliga behövs

Högkänsliga individer fungerar som varningsklockor för resten av gruppen – de är livsviktiga för gruppens överlevnad. Högkänslighet verkar vara så viktigt, att inte bara människor utan även individer inom över 100 djurarter (förmodligen alla djur) är högkänsliga. Evolutionen har sett till att det är så.

Men varför är då inte alla högkänsliga? Även den icke-högkänsliga majoriteten behövs. Det kan vara en överlevnadsfördel att handla snabbt och utan att tänka sig för i många situationer. Dessutom kostar det mindre energi att vara mindre känslig.

 

Gröna blad

Kan högkänslighet vara något positivt? 

På många sätt! Vi har högre toppar och djupare dalar än andra. Vi har ofta ett rikt inre liv. Vi har en stark inlevelseförmåga och kan se saker som andra kanske missar, t ex bli helt hänförda av något vackert i naturen. vår empati gör att vi har lätt för att sätta oss in i andras situation och vi är ofta mycket goda lyssnare. Vi har lätt att se möjligheter och komma på nya idéer. Vi är ofta flexibla. Vår intuition och medvetenhet kan vara en gåva till oss själva och andra, om vi tillåter oss att lyssna på den och inte gör oss fel för den. Högkänsliga kan till exempel bli framgångsrika rådgivare, visionärer, högintuitiva konstnärer eller uppfinnare. Högkänsliga gillar ofta att skapa saker. Ofta är högkänsliga samvetsgranna, försiktiga och kloka personer.

 

Finns det några nackdelar?

Högkänsliga kan lätt bli överstimulerade och det kan leda till trötthet, osäkerhet, oro, ångest, rädslor och sömnsvårigheter. Det kan kännas som om allt snurrar och du tappar kontrollen. Vi blir lätt påverkade av andras energi och sinnesstämningar. Det kan vara svårt att skilja på vad som är andras och ens eget. Humöret kan snabbt svänga från glad till ledsen. Dessa humörsvängningar kan vara jobbiga att hantera. Då kanske man bara vill ligga kvar under täcket eller låsa in sig på toaletten. Man kan känna sig som ett offer i en överväldigande värld.

 

Vad kan man göra själv för att må bra?

Först och främst är det viktigt att själv ställa sig frågor som ”om jag var riktigt snäll mot mig själv just nu, vad skulle jag välja då?”, i olika situationer, ofta. Tänk att du får göra som flygvärdinnorna säger på flygplanet – hjälp dig själv först! Det är när du väljer för dig själv som du bibehåller en hög energinivå. Ofta gör högkänsliga precis tvärtom. Vi tar ofta ett stort ansvar för omgivningen och anpassar oss istället för att välja det som fungerar för oss. Det skapar känslan av att vara överstimulerad eller urlakad eftersom vi ofta försöker vara alla till lags hela tiden. Bästa rådet är att du börjar välja för dig själv, oavsett vad andra tycker om det. Försök även omge dig med människor som stöttar dig. Då kan du få vara den du verkligen är och använda din sensitiva begåvning till din fördel!

Läs mer om första hjälpen för högkänsliga här.

Är du osäker på om du är högkänslig? Gör ett självtest här.